En sentida kommentar till senhöstens stora litteraturdebatt från en slovensk filosof
Det vill säga, uppståndelsen kring översättningen av markisens Juliette. Men jag kan inte råka för att jag läser Slavoj Zizek i badet och blir upplyft just den här tiden på jorden. Ur Njutandets förvandlingar:
Han [de Sade] undergrävde sadismens logik och satte den ur funktion genom att offentligt exponera den i sina skrifter. Just detta är den gest som den riktiga sadismen inte tål. Den riktiga sadismen är den institutionella maktens “nattliga”, obscena frånsida. Den kan inte överleva sitt eget offentliga avslöjande.
